Den 55:e upplagan av Roslagsloppet kommer tveklöst att gå till historien på fler än ett sätt. Som arrangör till ett av världens största offshore tävlingar med en tillhörande Båtvecka i Öregrund, så är det fler än en säck att sy ihop för att allt ska fungera. Att det inte skulle dyka upp några hinder längs vägen, är nästan som att hoppas på högsta vinsten på ett lotteri. Men med en bra stab av hårt arbetande funktionärer så går nästan allt att lösa.

I Societetshuset i Öregrund har vi vårt högkvarter för tävlingen och där har vi sedan åtskilliga år två fasta telefonnummer som vi bara använder till denna vecka. På morgonen visar det sig att det nummer vi ska använda för brutna båtar samt olyckor är avstängt och eftersom det är ett hemligt företagsnummer, så hänvisas vi vänligt till att återkomma på måndag … Det andra numret fungerade som vanligt! Hela sekretariatet sätts att sms:a ut till de tävlande om att ett annat nummer gäller samtidigt som vi vet att alla inte kommer att kunna läsa detta. En i sekretariatet har som tur var kontakter på Telia, så vi lyckas tillslut att få en hänvisning på det nummer som inte är i gång.
Vi har nu hållit starten bara för att hinna komma ikapp uppe i Öregrund, och första start går 10.11 istället för 10.00. Fem startgrupper ska ge sig iväg och det kommer att bli spännande racing på fler ställen än ett. 12.45 är starten också tänkt utanför Grisslehamn för sista EM-deltävlingen i Offshore 3B.

EM åkarna har haft ett kort förarmötet på morgonen i Öregrund och förbereder sig som mest när starten för övriga Roslagsloppet är i full gång.
I Öregrund så blåser det en del och regnet hänger i luften. På södra delen lyser solen mellan molnen.
C-222 med Johan Rehn och Esa Luukilla ligger och jagar resten av fältet i Offshore 3C när de strax utanför Kapellskär på väg norr ut hamnar fel i en våg och slår båten i fyra delar när de går från 75 knop till 0! Som tur är sitter de fastspända i en cockpit och är väl skyddade och får endast lite blåmärken.

Fem minuter senare är det dags för nästa olycka uppe vid Simpnäs när X-94 med Linus Hjälte och Per Wallin skickar sig själva ur båten i 70 knop. Här visar det sig att en färd till sjukhuset är behövligt och SOS skickar både ambulans och ambulanshelikopter till Simpnäs brygga. I första hand för att farten har varit så pass hög, mer än de fot och ljumskskador som det klagas över hos Per och Linus.

Efter ytterligare 10 minuter så går nästa båt runt med Johan Torsell och Majken Asplund i A-81. De är helt okej förutom att Majken en kort stund suttit fast med foten i båten, men hon lyckas ta sig loss själv.

Här är det fantastiskt bra med helikopter som har ytbärgare ombord. Skulle någon sitta fast och inte komma loss, så har vi snabbt hjälp på plats. De kan också ligga och hovra över olyckan så att räddningsteamen med dykare och sjukvårdare lätt hittar fram. Till extra stöd har vi också FFK (Frivilliga Flygkåren) som tar tillfället i akt att öva och samtidigt spana över tävlingsområdet med två av sina flygplan.

De första att stanna vid en olycka är i nästan alla fall en medtävlare och att de är duktiga på att stanna tills någon annan tar över tillhör inte bara de internationella sjövägsreglerna utan också ett bra sportmannaskap. Längst på olycksplats denna dag är troligen Niklas Andersson och Hugo Häggblom i Z-44 som stannar hos Linus och Per tills Räddningsteamet har lastat båda och lämnar platsen ca 12 minuter efter olyckan inträffat.

Den tätaste fighten på södra banan sker utan tvekan i Offshore 3C. Här ligger de tre första båtarna inom 6 sekunder vid etappmålet Flottskär med Micke Bengtsson och Jocke Kumlin i C-60 som ledare. Här kommer det att bli spännande ända fram till Öregrund.

Medan de tävlande tar en vilopaus i Väddö kanal och tankar om båtarna i Älmsta är det dags för EM-gänget att starta sin andra deltävling. Nu har det blåst upp rejält i Öregundsgrepen och regnet gör även att sikten är nedsatt. Efter att tävlingsledningen fått besked att våghöjden uppe vid Bellona fyren är mellan 2-2,5 meter beslutar vi att inte köra de avslutande varven i Öregrundsgrepen utan låta alla gå i mål direkt vid varvningen/målgången vid första passagen. Detta meddelas EM-åkarna. De tävlande i Roslagsloppet som redan börjat hämta ut sina tidkort vid omstarten vid Tomta brygga, har dock fått informationen om att det är kraftig sjö i Öregrundsgrepen.

EM-gänget är väl samlade och även om de inte är jättemånga, så gör det ingenting då de redan på torsdagen har bjudit på tät och spännande racing. Det är i princip öppet mellan de fyra första båtarna om vem som ska kunna ta hem EM-guldet. Och efter att Rasmus Hamrén och Linnea Carlsson har hittat en av skärgårdens alla stenar, vilket de inte heller är ensamma om denna dag (och denna syntes två dagar innan …), så står fighten om guldet mellan Johannes Lundqvist/Mattias Lind i B-121 från Uppsala och Tom Vourihovi/Rolf Hägglund i B-7 från Finland. Den som är först över mållinjen kommer att ta guldet. När de närmar sig Öregrund ligger de bredvid varandra. Och inför sista svängen runt publikområdet ca 200 meter före målgången, så kör de ihop och den finska båten slår runt. De klarar sig precis som sina landsmän i C-222 med några blåmärken och Johannes och Mattias går över mållinjen som europamästare. Dock är sjön en av orsakerna till att de går ihop och slår runt, så nu bestämmer sig vi i tävlingsledningen snabbt att flytta målgången ytterligare en gång. Den hamnar då vid publikområdet.

Ungefär vid denna tidpunkt hör helikoptern av sig och meddelar att flyget inte kan hjälpa till på norra delen för tillfället då molnen ligger för lågt. Helikoptern kan inte heller ta sig till Öregrund då det är som en vägg av regn i höjd med Singöfjärden. De ligger därför kvar och avvaktar och håller koll på båtarna som går ut ur Väddö kanal efter omstarten.

Ledande båt i Thundercat är Kjell Johansson och Filippa Ring och de har bra fart i båten när de plötsligt går runt på Singöfjärden. Kjelle får en bra smäll av båten och Filippa hinner tänka: Vad ensamma vi var här då! Dock stannar en tävlingsbåt direkt och på bara en minut så har de både helikoptern över sig och även ett av räddningsteamen som är framme och kollar läget. För ovanlighetens skull denna dag kan jag berätta för webtracking ansvariga, när de ytterligare en minut senare berättar att Th-108 ligger stilla; Att jag vet ? och de är okej!

Det som blir ytterligare en liten pulshöjare är när två av C-kattorna inte ser rödflaggen utan ger sig upp i Öregrundsgrepen där vi varken har tillgång till helikopter för tillfället eller några bevakningsbåtar. Som tur är kommer helikoptern loss ur ovädret precis när detta händer och SSRS Olof Wallenius är vänliga nog att bege sig upp mot Bellona för att försöka stoppa de tävlande. Allt går bra och den sista att försöka ge sig upp i Öregrundsgrepen är Filip Jansson och Stellan Persson i Thundercat som dock blir stoppade av helikoptern. Den hade jag gärna haft på film för att visa er ?
Sista båt på banan är en Thundercat från Norge som tävlade för första gången. De hade nämnt något före start om att de skulle gå på tur och ja, de har sett mer än vad som troligen var tänkt av vår skärgård på vägen till Öregrund! Tyvärr missade de en av kontrollerna och blev diskvalificerade.
När vi väl fått alla som var kvar i tävlingen i mål, så ska som vanligt alla felkörningar dubbelkollas och resultaten sammanställas. Efter en del funderande kring målgången för Offshore 3C där totalsegern också hamnade och med hjälp av webtracking, så bestämde vi att det skulle räknas som dött lopp mellan Marcus Johnsson och Micke Bengtsson. Strax före målgången, som vi dessutom flyttat utan de tävlandes vetskap (vilket vi kan göra vid force majeure), ligger de lika och då skulle inte de sista metrarna vara avgörande på denna långa bana. Totalsegern har delats tidigare i historien, men aldrig pga dött lopp.

För första gången på 11 år stannade jag själv kvar efter den middagen på festivalområdet och umgicks med alla underbara människor i festivaltältet och tittade på fyrverkerierna vid midnatt. Pratade bl.a. med en av våra yngre åkare, Fredrik Sjölander som körde i B-55. Han berättar att när de ser att Linus i X-94 slagit runt, så säger han till navigatören att de borde stanna. Johan säger dock att det ligger flera båtar där, så det är lugnt. Kör! Och Fredrik som tror att jag åkt med Linus tänker:
– Men Pillan då?
GULLUNGE – tänker jag!!

När tältet stänger har jag hunnit med många härliga samtal och kramkalas och följer med strömmen av folk genom Öregrund mot min underbara man, som varit hemma med barnen och kommit för att hämta mig.

//Pernilla Ingvarsson, tävlingsledare för Roslagsloppet

Resultat Roslagsloppet 2017
Resultat Classic Offshore
Resultat EM Offshore 3B